Jag har arbetat med många olika saker genom åren. I min släkt brukar jag kallas för Den Flyktige. Ja, kanske inte av alla, men av vissa. Vi är inte direkt en familj som sätter särskilt stort värde i att byta arbetsplats eller yrke. Och det är väldigt milt uttryckt. I vår familj arbetar man på samma ställe under hela sitt liv, och så är det med den saken. Helst ska man arbeta med kroppen, med händerna. Det var väl det som gjorde att merparten av dem tyckte att mitt arbete inom hemstädning dög. Där kan man verkligen snacka om att arbeta med händerna. Det var faktiskt ganska tröttande för kroppen att arbeta med hemstädning. Detta faktum är det inte många som inte har arbetat i branschen som känner till, men så är det!

Så, hemstädning alltså. Jag arbetade ett par år efter att jag hade slutat gymnasiet. Innan jag fick jobbet gick jag omkring som en zombie hemma hos morsan och farsan. Jag visste inte vartåt jag var på väg eller vad jag ville. Jag hade inte testat på arbetslivet en enda sekund, vilket samtliga av mina kompisar hade gjort. Jag hade egentligen inte gjort någonting som överhuvudtaget kunde uppfattas som vuxet. Nu var det dags för mig att börja med hemstädning och det kändes helt ok. Var jag bra på hemstädning? Jag visste ju inte. Jag hade aldrig ägnat mig åt hemstädning hemma hos mig själv.

Det visade sig att det var ett arbete som passade mig bra. Nu är det många år sedan som jag arbetade med mopp men jag minns det som att det var ganska meditativt. Jag tror att jag hade ganska mycket tankar just under den tiden av mitt liv. Hemstädningen var ett bra sätt att få tänka. Jag gick omkring i olika lokaler med min skurmopp. Skolor, kontor, idrottsanläggningar och annat. Jag var där men mina tankar var någon annanstans. Jag ägnade mig åt hemstädning men funderade över annat. Jag funderade på vad jag ville göra sedan, när jag hade tänkt klart, när jag var klar med hemstädning. Jag funderade över min familj, om jag någonsin skulle bilda mig en egen och hur det i så fall skulle gå. Var skulle jag bo? Vad skulle framtiden göra med mig?

Nu vet jag.