Jag har arbetat med många olika saker genom åren. I min släkt brukar jag kallas för Den Flyktige. Ja, kanske inte av alla, men av vissa. Vi är inte direkt en familj som sätter särskilt stort värde i att byta arbetsplats eller yrke. Och det är väldigt milt uttryckt. I vår familj arbetar man på samma ställe under hela sitt liv, och så är det med den saken. Helst ska man arbeta med kroppen, med händerna. Det var väl det som gjorde att merparten av dem tyckte att mitt arbete inom hemstädning dög. Där kan man verkligen snacka om att arbeta med händerna. Det var faktiskt ganska tröttande för kroppen att arbeta med hemstädning. Detta faktum är det inte många som inte har arbetat i branschen som känner till, men så är det!

Så, hemstädning alltså. Jag arbetade ett par år efter att jag hade slutat gymnasiet. Innan jag fick jobbet gick jag omkring som en zombie hemma hos morsan och farsan. Jag visste inte vartåt jag var på väg eller vad jag ville. Jag hade inte testat på arbetslivet en enda sekund, vilket samtliga av mina kompisar hade gjort. Jag hade egentligen inte gjort någonting som överhuvudtaget kunde uppfattas som vuxet. Nu var det dags för mig att börja med hemstädning och det kändes helt ok. Var jag bra på hemstädning? Jag visste ju inte. Jag hade aldrig ägnat mig åt hemstädning hemma hos mig själv.

Det visade sig att det var ett arbete som passade mig bra. Nu är det många år sedan som jag arbetade med mopp men jag minns det som att det var ganska meditativt. Jag tror att jag hade ganska mycket tankar just under den tiden av mitt liv. Hemstädningen var ett bra sätt att få tänka. Jag gick omkring i olika lokaler med min skurmopp. Skolor, kontor, idrottsanläggningar och annat. Jag var där men mina tankar var någon annanstans. Jag ägnade mig åt hemstädning men funderade över annat. Jag funderade på vad jag ville göra sedan, när jag hade tänkt klart, när jag var klar med hemstädning. Jag funderade över min familj, om jag någonsin skulle bilda mig en egen och hur det i så fall skulle gå. Var skulle jag bo? Vad skulle framtiden göra med mig?

Nu vet jag.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Är du orolig för dina rör? Det kan vara en rimlig eller obefogad rädsla, men det finns hjälp; huvudstaden kryllar av rör, så självklart kan du även hitta firmor som utför rörinspektioner i Stockholm. En sådan kontroll kan lugna dig, antingen ser det ...

Vi berättar sagor på kvällarna. Detta gör oss på inget sätt unika. Jag skulle säga att det snarare gör oss väldigt mainstream. Däremot så är den unika aspekten att vi hittar på sagorna i stunden tillsammans med barnen. Javisst, helt improviserat och ...

Jag har tillåtit mig själv att skryta lite under senaste tiderna. Det är ett jävla otyg egentligen, om ni frågar mig. Jag brukar inte uppskatta skryt i vilken form det än presenteras. Jag gillar inte när jag själv gör det eller när folk i min omgivni...

Jag kommer nu att göra något som jag inte alls gör särskilt ofta. Jag kommer att blanda in mitt privatliv, mitt arbetsliv, i den här bloggen. Vanligtvis brukar dessa två liv hållas isär. Det finns många argument för varför det är en bra idé, enligt m...

Mammas dödsbo i Stockholm har bidragit till olika saker. Jag menar, det faktum att hon inte längre finns hos oss är tragiskt nog. Men det är just det som det är: Tragiskt. Det finns liksom inte någon variation i känslorna. När det var tal om dödsbot ...