Jag tror att mitt beslut att börja rikta in mig mot arbetsrätt var ett av de bästa jag tagit. Ja, i alla fall om man räknar beslut som är relaterade till arbetet. Idag kommer jag att berätta om hur detta gick till.

Det var för ca 5 år sedan nu, och jag hade arbetat som advokat under några år redan. Jag var inte trött på det. Det var bara så att jag aldrig kände mig riktigt på rätt plats. Det var som att jag var ny på jobbet hela tiden. Detta för att jag inte lyckades lära mig allting som jag upplevde att kollegor gjorde. Det gick OK men aldrig helt bra, om ni förstår mig. Tankarna om att byta inriktning började snurra ungefär 2 år innan jag bytte till arbetsrätt. Det kan tyckas vara en lång tid men å andra sidan var arbetsrätt något nästan skrämmande nytt för mig.

Till slut tog jag steget, och jag gjorde det inte helt själv. Eller, jag gjorde det med influens av andra – särskilt en. Jag mötte en gammal pluggkollega som jobbade med arbetsrätt. Hon hade hoppat på den banan direkt efter att vi slutade i Uppsala. 

• ”Arbetsrätt är superspännande att arbeta med. Och vet du vad det framförallt är? Arbetsrätt är mångbottnat. Det tar aldrig riktigt slut. Förstår du vad jag menar?” sa hon.

Det tog inte många minuter in i vårt möte innan hon, utan att själv veta om det, fick mig in i ett annat körfält. Körfältet där arbetsrätt gällde.

• ”Var tycker du att jag ska börja jobba med arbetsrätt? Och hur?” frågade jag och möttes av en något förvånad min.

• ”Funderar du på att börja med arbetsrätt, eller vad menar du?” svarade hon och jag berättade om min nuvarande situation och att jag letade efter något nytt. En ny bransch som möjligen kunde vara kopplad till arbetsrätt.

Hon sken upp som en sol när jag sa detta och började sedan prata om möjliga vägar för mig. Eftersom vi gjort många arbeten ihop kände hon ju till mina styrkor och svagheter. Tipsen om arbetsrätt kunde således utgå från vad jag kan, vad jag skulle passa som. Ett fenomenalt sätt att jobba med rekrytering på, om ni frågar mig.

Det tog ett litet tag för mig att få den berömda tummen ur, men det gick. Ungefär 5 månader efter mitt och min väns möte började jag arbeta med arbetsrätt. Nu har det gått ett halvt decennium sedan min första dag. Jag ångrar ingenting med mitt val att byta till arbetsrätt och trivs mycket bra med min nuvarande situation.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Är du orolig för dina rör? Det kan vara en rimlig eller obefogad rädsla, men det finns hjälp; huvudstaden kryllar av rör, så självklart kan du även hitta firmor som utför rörinspektioner i Stockholm. En sådan kontroll kan lugna dig, antingen ser det ...

Vi berättar sagor på kvällarna. Detta gör oss på inget sätt unika. Jag skulle säga att det snarare gör oss väldigt mainstream. Däremot så är den unika aspekten att vi hittar på sagorna i stunden tillsammans med barnen. Javisst, helt improviserat och ...

Jag har tillåtit mig själv att skryta lite under senaste tiderna. Det är ett jävla otyg egentligen, om ni frågar mig. Jag brukar inte uppskatta skryt i vilken form det än presenteras. Jag gillar inte när jag själv gör det eller när folk i min omgivni...

Jag kommer nu att göra något som jag inte alls gör särskilt ofta. Jag kommer att blanda in mitt privatliv, mitt arbetsliv, i den här bloggen. Vanligtvis brukar dessa två liv hållas isär. Det finns många argument för varför det är en bra idé, enligt m...

Mammas dödsbo i Stockholm har bidragit till olika saker. Jag menar, det faktum att hon inte längre finns hos oss är tragiskt nog. Men det är just det som det är: Tragiskt. Det finns liksom inte någon variation i känslorna. När det var tal om dödsbot ...