Det finns mycket jag är nyfiken på. Så har det varit ända sedan jag var liten. Eller ja, jag kan i alla fall gå i god för att det varit så sedan jag var typ 4-5 år. Detta minns jag förstås. Mamma och pappa har dessutom gott i god för att detta varit fallet längre. Jag var nyfiken redan som barn. Jag tror att de flesta föräldrar vill säga att deras barn är nyfikna. I mitt fall tror jag faktiskt att det stämmer. Ibland har nyfikenheten satt mig i knipor. Oftast har den tagit mig framåt. Så även denna sommar.

När det gäller byggarbete så är nog det jag alltid varit mest nyfiken på just de där små bodarna de har. Ni vet, såna man ser precis överallt i anknytning till olika byggen. Ofta blåa bodar vari vi vanliga människor inte riktigt vet vad som sker. Vi kan spekulera och det ska gudarna veta att jag har gjort. Herregud vad jag har spenderat tid med att tänka på bodar i mina dagar. Särskilt eftersom jag alltid har bott i Stockholm och därför sett en väldig massa bodar jämt. Staden har byggts om under många decennier. Detta ser på inget sätt ut att avta. Snarare tvärtom.

Så, när jag förra året bestämde mig för att, som konstprojekt, byta bana så var detta lockande. Jag skulle testa på något HELT annat och byggarbetare blev valet. Jag skulle äntligen få komma in i såna där bodar. Jag skulle äntligen få se vad de där jävla bodarna innebär. Innan min första dag på jobbet påbörjades så var jag nervös inför detta. Hur skulle det vara? Jag tänkte förstås mycket på jobbet som helhet, men faktum var att jag var lugnare angående det. Jag skulle trots allt ha folk som såg till att jag gjorde rätt. Att inga olyckor skulle ske bara för att jag var inblandat.

Och så de där små bodarna då förstås. Det dröjde inte länge innan jag fick kliva in i min första. Väl där inne förstod jag att det var en fikadel. Det var faktiskt väldigt hemtrevligt. Det satt 3 gubbar med leenden på läpparna och nickade åt mig. ”Hej hej” sa de och ”Hej hej” sa jag tillbaka. Ett bra första möte med mina kommande kollegor i en av de största bodar på arbetsplatsen.

Detta skulle gå bra, det var jag säker på.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Är du orolig för dina rör? Det kan vara en rimlig eller obefogad rädsla, men det finns hjälp; huvudstaden kryllar av rör, så självklart kan du även hitta firmor som utför rörinspektioner i Stockholm. En sådan kontroll kan lugna dig, antingen ser det ...

Vi berättar sagor på kvällarna. Detta gör oss på inget sätt unika. Jag skulle säga att det snarare gör oss väldigt mainstream. Däremot så är den unika aspekten att vi hittar på sagorna i stunden tillsammans med barnen. Javisst, helt improviserat och ...

Jag har tillåtit mig själv att skryta lite under senaste tiderna. Det är ett jävla otyg egentligen, om ni frågar mig. Jag brukar inte uppskatta skryt i vilken form det än presenteras. Jag gillar inte när jag själv gör det eller när folk i min omgivni...

Jag kommer nu att göra något som jag inte alls gör särskilt ofta. Jag kommer att blanda in mitt privatliv, mitt arbetsliv, i den här bloggen. Vanligtvis brukar dessa två liv hållas isär. Det finns många argument för varför det är en bra idé, enligt m...

Mammas dödsbo i Stockholm har bidragit till olika saker. Jag menar, det faktum att hon inte längre finns hos oss är tragiskt nog. Men det är just det som det är: Tragiskt. Det finns liksom inte någon variation i känslorna. När det var tal om dödsbot ...